Denna sång med sitt stora patos har kommit att bli en av de mest kontroversiellt belastade. Den handlar bland annat om att av kommunisterna skjutna kamrater med hänförelse marscherar med i leden, att hakkorset nu symboliserar ett framtidshopp för miljoner, att nu nalkas frihetens och brödets dag och att nu är översittarväldets dagar räknade. Sången blev som en andra nationalsång i Tyskland på 1930-talet liksom Giovinezza blev det i Italien och Cara al sol i Spanien.

För att förstå detta måste man blunda och verkligen försöka tänka efter hur det kan ha varit i Tyskland under åren efter första världskriget. Kommunisterna trängde sig på, men för de flesta var det ett fruktansvärt svek som hade hänt. Vad hade till exempel amerikanska soldater med denna konflikt att göra? Dessa sammanhang kan vara mycket svåra att förstå, när man inte är insatt i eller seriöst försöker förstå det historiska sammanhanget.

Horst Wessel föddes den 9/9 1907 i Bielefield i Tyskland.

Han har troligen själv skrivit sångtexten, men melodin är en modifierad gammal tysk folkmelodi.

HW, som läste juridik i Wien, gick in i SA när han var tjugotvå år gammal och blev så småningom chef för Sturm 3 i Prenzlauer Berg, som var ett kommunistfäste i Berlin. Han lyckades snabbt utöka antalet medlemmar i stormavdelningen från 30 till 250, bland dem åtskilliga tidigare kommunister och detta sågs naturligtvis inte med blida ögon av kommunisterna.

HW påstås ha bott i en fastighet som ägdes av en änka efter en kommunistfunktionär. En av hennes hyresgäster ska ha varit besvärlig och betalade inte hyran i tid. Hon gick då till den lokala kommunistcellen och bad om hjälp. Kommunisterna såg en chans att ge sig på HW och i bråket blev han skjuten i halsen, det sägs också att han fick hakan bortskjuten.

Polisens utredning anses i varje fall visa, att det pga skottsårets anmärkningsvärda ingångsvinkel troligen rörde sig om ett vådaskott.

HW dog senare den 23/2 1930 av blodförgiftning på ett sjukhus, där även blivande propagandaminister Goebbles besökte honom.

Hans död kom att symbolisera de många som redan stupat i gatustriderna mellan kommunister och nationalsocialister (nazister).

Begravningen gjordes till ett propagandanummer, men lär inte ha störts av kommunisterna.

Inskriften på gravstenen har efter andra världskrigets slut utplånats och en extrem falang av De Gröna planerade att skända graven för att bl.a. kasta Wessels huvud i floden Spree. De råkade i stället skända faderns grav som ligger intill, men grävde inte upp liket.

Wessel var en man med god verbal rörlighet som man kan förvänta av en juridikstuderande och var nog inte bara den oborstade slagskämpe som några av efterkrigstidens historiker har velat göra honom till. Uppgifter om att han skulle ha varit hallick är väl knappast tillförlitliga. Gator, torg, sjukhus, fartyg o s v fick bära hans namn. Efter kriget döptes de naturligtvis om.

I dagens Tyskland försöker man ännu rensa bort allt som har med tredje riket att göra, och har därför faktiskt förbjudit åtskilliga element som till exempel denna sång som är förbjuden enligt följande lagrum i StGB (Strafgesetzbuch):

3. NS-Lieder (strafbar nach § 86 a StGB)

"Die Fahne hoch! Die Reihen fest geschlossen! SA marschiert..." (sog. HORST-WESSEL-LIED)