Kemi - varning EXPLOSION!

Denna sida är högst synnerligen under utveckling. Den avser att definiera några viktigare substanser, reaktioner och allmänna begrepp inom elementär kemi. Jag avser att helt obetydligt eller inte alls behandla härledningar eller reaktionsmekanismer.

meddela mig när du har någon relevant synpunkt (uppenbara fel...)! Tack för alla synpunkter som redan har inkommit!

3/3 2006
19/10 2008
11/3 2009
2/6 2009

absolut  -Ac acet- acetat acetofenon acetyl- aktivitet aldehyd alfa-()- alifatisk alkan alken alkohol alkyn allyl- amfoter amid amin aminosyra aminogrupp  ammoniak ammonium amyl- an anhydrid anilin aromat(isk) azid
bas bensen bensin bensyl- beta()- bildningsvärme bi-  biokatalysatorer blekning blyazid bomullskrut brom brons buffert but- butyl-
cis- cyan cyanid cyklisk cyklo-
Daltons lag dek- deka- dehydrering densitet derivat dH di- diastas dioxan dipol dubbelbindning
empiriskt namn endogen enzym  entalpi ester et eter etyl- exogen
fas fast lösning fenol fenolsyra fenoxi- fenyl- fett Fehlings lösning fettsyra fluor form- formalin formiat Friedel-Crafts reaktion fruktsocker fulminat funktionell grupp  förbränning förbränningsvärme förtvålning
gamma()- gips glas glukos gluten glycerin glykol
-halid GH grignardsyntes gummi halogen hept- Hess_lag hex- hjorthornsalt homolog serie hormon  hydrazin hydrering hydrolys hydroxi- hydroxyljon hårt vatten härskna ideal
iso- isättika jod jon jämviktskonstant
kalk karboxyl karboxylsyra karboxylsyregrupp karotenoid katalys kautschuk  keram keton KH klor kloramin knallkvicksilver kolhydrat kolväten  koncentration krut kräftor laktos  luktsalt lut
lösningsvärme löslighetsprodukt maltos
met- meta- metoxi- metyl- mjukt vatten mol molbråk molprocent mässing mättad mättad lösning
n- nitro- nitrat nitrit nitril nitroglycerin non- NTP
okt- oktan oktantal olefin omega()- omättad orto- osmos  oxidation
para- paraffin paraffiner pent pentyl-(amyl-) pentylstubin periodiska systemet permeabel Ph p pH pK polymer porslin pro protein   proton pyridin
R radikal reaktionsvärme redox reduktion rörsocker
salmiak stereo salt semi-  släckt kalk socker soda stearin stearinsyra syra stark syra stark bas stärkelse svartkrut system systematiskt namn tegel 
tensid tillfällig trans- trivial tetra- tio tvål täthet
vatten vatten, hårt/mjukt vinyl- vitamin vitt guld
värmeinnehåll väteperoxid vätesuperoxid väsentlig vätejon 
xylen xylokain äggviteämnen
-yl
ättiksyra ättiksyraanhydrid

absolut i t.ex. begreppet absolut eter avser fullständigt vattenfri dietyleter och absolut alkohol är etanol utan vatten, inte en enda vattenmolekyl får förekomma. Man gör absolut eter genom att pressa metalliskt natrium i smala trådar ner i etern, där eventuella spår av vatten omedelbart reagerar med metallen till vätgas och hydroxyljoner. Om etern förvaras med några trådar metalliskt natrium garanteras vattenfriheten. Används vid grignardsynteser.

Ac - I kemiska formler förkortning för acetat = ättiksyrans salter.
Exempel: HAc ättiksyra, topp

acet- avser etylgrupp. Namnet från ättiksyra på latin (acidum aceticum). topp

acetofenon en aromatisk keton Ph-CO-R där R är en metylgrupp. topp

acetyl- avser CH3CO-grupp.
Exempel: acetylklorid, acetylsalicylsyra. topp

aktivitet en storhet som är en funktion av koncentration och aktivitetsfaktor f. Betecknas som ett mätetal inom snirkelparanteser {}. Exempel: {0,02} betecknar en aktivitet av 0,02 mol per liter.
Sambandet aktivitet - koncentration - aktivitetsfaktor:
[] f = {}
Aktivitetsfaktorn är beroende av jonstyrkan i en lösning och jonstyrkan i sin tur är beroende av koncentrationer och laddningar hos alla i lösningen förekommande joner. För utspädda lösningar blir således f liten, och man kan utan risk approximera koncentrationer för aktiviteter.

aldehyd innehåller gruppen R-CO-H (jämför keton med R-CO-R').

Det systematiska namnet slutar på -al.
Exempel: formaldehyd eller metanal, där R = H d.v.s. formeln är HCOH. topp

alifatisk gammal indelningsgrund inom den organiska kemin avseende raka kolkedjor. Motsats aromatisk som är uppbyggd med cykliska substanser. topp

alkan rak kolkedja (metan, etan, propan etc) utan dubbelbindningar. Systematiskt namn slutar på -an. topp

alken rak kolkedja med dubbelbindning(ar).

alkohol En substans som har en eller flera grupper -OH (hydroxi-).



Systematiskt suffix -ol.
Exempel: metanol CH₃OH, etanol C₂H₅OH, propanol C₃H₇OH etc. Glykol är en 2-värd alkohol C₂H₄(OH)₂(med två OH-grupper) och glycerol (glycerin) C₃H₅(OH)₃ är en trevärd alkohol (med tre OH-grupper). Kolhydrater är längre kolkedjor med många OH-grupper. topp

alkyn kolkedja med trippelbindning(ar). Systematiskt namn slutar på -yn. Exempel: etyn (acetylen) topp

allyl- (jämför vinyl) radikal med dubbelbindning och 3 kolatomer. topp

aminogrupp -NH₂

ammoniak. Vid NTP en gas med formeln NH₃.
Ingår i vattenlösning jämvikt med ammoniumjon NH₄⁺:

NH₃ + H₂O = NH₄⁺ + OH^-

man kan således frigöra ammoniak genom att höja pH (tillsätta en bas). Bildas i naturen ur protein som avfallsprodukt från djur. topp

anhydrid - (motsatsen skulle vara hydrid) är ett ämne som tänkes bildat genom att vattenmolekyler avlägsnas. Anhydriden reagerar sedan lätt med vatten och är därför giftig för organiska substanser som innehåller vatten.
Exempel: genom att avlägsna vatten från svavelsyra erhålles svaveltrioxid (och tvärtom).
Ex. Två syramolekyler kan bilda en anhydrid genom att vatten avlägsnas. En eter är teoretiskt en anhydrid se absolut. topp

anilin aminobensen . NH₂-gruppen betecknar en amin.
topp

amfoter kallas en substans som kan fungera både som syra (avge protoner) och som bas (uppta protoner). Exempel: vatten.

amid innehållande gruppen NH₂. topp

amin med kväve i centrum R-NH₂ (primär) R-NH-R´(sekundär) och tertiär med 3 radikaler kring kvävet. Sedan gammalt skiljer man mellan alifatiska och aromatiska aminer. topp

aminosyra med både karboxyl- och aminogrupp.

aromat(isk) gammal benämning på i synnerhet ämnen oppbyggda med bensenringar, som ofta är starkt doftande (aromatiska). Motsatsen kallades alifatisk - uppbyggd av raka kolkedjor. topp

azid azidjon N₃^- bildar med tungmetaller högexplosiva salter t.ex. blyazid Pb(N₃)₂ vilket används som initialsprängämne i patroner eller tändhattar. topp

bensen Aromatisk substans C₆H₆. Som radikal kallas bensenringen fenyl-.
topp

bensenpositioner Positionerna för möjliga kombinationer med andra funktionella grupper räknas medsols 1,2,3,4,5 och 6. Man anger positionerna med respektive siffra. Äldre men praktiska benämningar är
orto- för 1,2-
meta- för 1,3- och
para- för radikaler i positionerna 1,4-.
topp

bensin en blandning av enkla kolväten med önskvärt stort inslag av oktan. topp

bensyl En radikal ur C₆H₆CH₃. (En radikal direkt ur bensenringen kallas däremot fenyl-.)
topp

Biokatalysatorer (organiska b.) enzym, vitaminer och hormoner.
topp

blekning innebär ofta att man oxiderar något färgämne till ett ofärgat lösligt tillstånd. Ett effektivt blekmedel ska således ha en stark förmåga att reduceras d.v.s. att uppta elektroner.
Antag att vi har redoxparet Aek = Aek^- + e^- , där Aek är något färgämne och ska oxidera, så att jämvikten förskjuts till höger. Man kan göra det med t.ex. väteperoxid som lätt upptar elektroner och bildar vatten:

H₂O₂ + 2H⁺ + 2e^- = 2H₂O

totalt:

2Aek + H₂O₂ + 2H⁺ = 2Aek^- + 2H₂O topp

brons fast lösning (legering) mellan koppar och tenn (jämför mässing som är Cu och Zn)
topp

cyan avser gruppen CN. Även ett rent ämne med formeln , en gas vid NTP. topp

cyanid salt av cyanvätesyra HCN
Exempel: kaliumcyanid (cyankalium) KCN mycket giftigt, dock inte så giftigt som svavelväte (luktar ruttna ägg), men är farligare p.g.a. sin betydligt svagare lukt (bittermandel). topp

cyklisk avser en substans som (även) är uppbyggd som en sluten ring. Homocyklisk där ringen består enbart av kolatomer och heterocyklisk där även andra atomslag är inblandade. topp

cyklo- avser något som är cykliskt uppbyggt. topp

Daltons lag. Summan av alla deltryck (partialtryck) i en gasblandning är lika med blandningens totaltryck. I en ideal gasblandning betyder det, att varje gas anses ha det deltryck den skulle ha om den ensam fyllde upp gasrummet. Partialtrycket betecknas ofta p_i (t.ex. pO₂ ej att förväxla med den logaritmiska operatorn p). där i symboliserar ett visst ämne i gasfas.

dehydrering avser borttagande av H (väte) mots. hydrering topp

deka- avser talet 10 (tio). Obs att med orddelen tio- avses något som innehåller svavel. topp

derivat avser ett ämne som är härlett (framställt) ur något annat topp

dH tyska hårdhetsgrader (eg. °dH), avser Ca-innehållet 0,71 mg/100 ml vatten (karbonathårdhet), men även Mg och Fe (totalhårdhet). se hårt/mjukt vatten. topp

di- (= bi-) avser talet 2 (två) topp

dipol En molekyl där de positiva och negativa laddningarnas tyngdpunkter INTE överenstämmer. En dipol riktar därmed in sig genom inverkan från elektriska fält.
Exempel: vatten är en dipol. topp

dubbelbindning mellan kolatomer innebär en försvagning och ökad reaktionsbenägenhet hos alkener (raka kolkedjor) men snarare en stabilisering i cykliska kolväten. Systematiskt namn slutar på -en. Positionen anges med siffra typ 1,3-butadien (två dubbelbindningar i en fyrakedja). topp

empiriskt namn har uppkommit genom att sammanställa analysresultat och kommit fram till en formel utan att veta struktur eller uppbyggnad. T.ex. C₃H₆O kan vara ett empiriskt namn för etanol C₃H₅OH Antalet kol-, väte- och syreatomer är samma i båda fallen. Jmfr systematisk, trivial
topp

endogen kallas en reaktion som upptar värme. Motsatsen är exogen. Exempel: avdunstning där partiklarnas rörelseenergi gör att en vätskefas övergår till gasfas och därmed energiinnehållet hos vätskan minskar (det känns kallt när något avdunstar). topp

entalpi se värmeinnehåll topp

enzym

ester en förening bildad ur en alkohol och en syra.
Med hjälp av en stark bas kan man förtvåla en ester och få ett salt.

topp

eter R -O- R´(R och R´kan vara samma) Ett ämne som utmärks av att en syreatom förbinder två olika funktionella grupper.
Exempel: dietyleter, vanlig eter, där R = R´ är etylgrupper. Se även absolut eter. topp

etoxi- CH3CH2O- Exempel: etoxietylacetat

exogen kallas en reaktion som avger värme. Motsatsen är endogen. Exempel: förbränning är en reaktion som nästan uteslutande avger värme. topp

fas. Ett ämnes tillstånd i form av gas (g), liquidus (l) = vätska eller solidus (s) = fast (kristallin). Ett ämne kan ha flera olika fasta faser (kristallformer). Övergången mellan faser innebär alltid överföring av energi.
Exempel: vatten har faserna gas (vattenånga), vätska och is. topp

fast lösning = legering topp

fenol (=karbolsyra) en bensenring med en OH-grupp (alltså en alkohol). Obs att bensenradikalen kallas fenyl-, vilket alltså inte avser fenol. topp

fenoxi- funktionell grupp med bensenring och en syreatom PhO- topp

fett är en ester (förening mellan alkohol och syra) av glycerol och olika fettsyror (=organiska syror). Genom förtvålning får man fettet att delas upp i glycerol och fettsyror igen. topp

fettsyra avser organiska syror. Fettsyror med dubbelbindningar mellan kolatomer kallas omättade.



Exempel: ättiksyra, smörsyra, stearinsyra, oljesyra.
topp

form- = metyl- funktionell grupp härled ur metan. topp

formalin trivialnamn för formaldehyd topp

formiat myrsyrans salter. topp

fulminat jonförening med metall + fulminatjon ONC^-. Kvicksilver(II)fulminat = knallkvicksilver. topp

funktionell grupp (=radikal )en grupp atomer i en molekyl som gör att molekylen "fungerar" på ett visst sätt. Betecknas sammanfattnings vis med R i formler. Se t.ex. eter, R, -yl, karboxyl, metyl.
Exempel: alkyn-, amidgrupp, aminogrupp, fosfat-, hydroxyl-, karboxylsyregrupp, keton-, metyl- och mycket mer.  
topp

förbränning (eng. combustion) innebär att något förenas (brinner) exotermt med ett annat ämne, i dagligt tal med luftens syre under värmeutveckling och låga.
Exempel: förbränning av kol i luft:
C(s) + O₂(g) = CO₂(g)

Exempel: Förbränning av ett kolväte, etanol, under bildning av koldioxid och vatten (vattenånga):
C₂H₅OH(l) + 3O₂(g) = 2CO₂(g) + 3H₂O(g)

Exempel: förbränning av magnesium i klorgas:
Mg(s) + Cl₂(g) = Mg(Cl)₂(s)

topp

förtvålning innebär att man med hjälp av stark hydroxid (t.ex. NaOH) ur ett fett åter delar upp det i glycerol och fettsyresalter. topp

GH KH i vissa sammanhang beteckning för totalhårdhet (GH) resp. karbonathårdhet (KH). Karbonathårdheten gäller mängd lösta kalciumjoner Ca²⁺ i form av bikarbonat HCO₃^-. Se hårt/mjukt vatten. topp

gips kalciumsulfat CaSO₄ som uppvärmts till max 200 grader C, så att en del kristallvatten avgått. När sedan vatten tillsätts återgår vatten under värmeutveckling. Det stelnade gipset är något vattenlösligt. topp

glycerol (=glycerin triv.) C₃H₅(OH)₃är en trevärd alkohol. topp

halid avser förekomsten av halogenider (fluor, klor, brom, jod).
Exempel: metyljodid (en metylhalid alltså), koltetraklorid topp

halogen är grundämnena fluor, klor, brom, jod och astat i grupp 7a i det periodiska systemet. Jonerna från dessa ämnen har i allmänhet laddningen minus ett. topp

hjorthornsalt (förr tillverkat genom torrdestillation av horn) huvudsakligen ammoniumkarbonat. Karbonatets utveckling av koldioxid vid värme gör det användbart som bakpulver. Luktar starkt av ammoniak och har därför använts som luktsalt (den starka, stickande ammoniaklukten kan få vem som helst att vakna till...).
topp

hydrazin N₂H₄. Oxideras lätt med flytande syre m.m. och därför använts som effektivt raketbränsle. topp

hydrolys en reaktion med vatten. Spec. när ett ämne upptar vatten och sönderdelas i två nya ämnen
Ex. fosgen + vatten -> saltsyra + koloxid
Ex. ester + vatten -> alkohol + karboxylsyra (spec. förtvålning av fett "basisk" hydrolys)
Ex. ättiksyraanhydrid + vatten -> ättiksyra

hydroxi- avser OH-grupp
Exempel: hydroximetylklorid topp

Hess lag. Energiinnehållet hos en substans är oberoende av hur (på vilka vägar) läget har uppnåtts. Lagen gäller för alla tillståndsfunktioner t.ex. entalpi eller entropi. topp

homolog serie inom organisk kemi en serie av substanser med liknande egenskaper men med ökande antal kolatomer. Från Grek. homos lika och legein tala. Exempel: meten, eten propen, buten, penten o.s.v.

hormon (en biokatalysator)
topp

hydroxyljon mots. till vätejon. Fundamentalt är att (ngt förenklat) vätejon plus hydroxyljon bildar (eg ingår i en jämvikt) en vattenmolekyl. H⁺+ OH^- = H₂O

iso- (grek. lika) avser varianter av en substans som har samma molekylformel men olika struktur.
Exempel: butan (n-butan) och isobutan som båda har molekylformeln C4H10.
topp

jon är en laddad (plus eller minus) atom eller atomgrupp.
Exempel: vätejon (proton), kloridjon, hydroniumjon, hydroxyljon, silverjon, fosfatjon.
topp

jonstyrka I är en funktion av alla i en lösning förekommande joner och deras laddningar:

I = ½ (summan av alla joners koncentrationer gånger deras laddning i kvadrat)

Exempel:
0,01- M NaOH, I = ½(0,01 + 0,01) = 0,01
0,01- M Ba(NO3)2, I = ½(0,01*2² + 0,02) = 0,03
topp

Jämviktskonstant. Vid visst tryck o temp är relationen mellan ämnens koncentrationer konstant. Jämviktskonstanter finner man i tabeller över pK (negativa logaritmen för jämviktskonstanten)
Exempel: i formeln A + 2B = C + 3D gäller konstanten
K = [C][D]³/[A][B]²
Anges ofta logaritmiskt:
logK = log[C]+3log[D]-log[A]-2log[B]
Negativa logaritmen liksom pH:
-logK = pK = -log[C]-3log[D]+log[A]+2log[B]
topp

karboxyl funktionell grupp med formeln -COOH där protonen (vätet) ganska lätt avges, substanser innehållande en eller flera karboxylgrupper är alltså syror. topp

karboxylsyra se karboxyl. topp

keramer är oorganiska ämnen som formas i rumstemperatur och sedan fås att bli hårda (sintras, brännas) i en högre temperatur. Ämnena kan vara leror, karbider, olika oxider och andra mineral såsom fältspat, kvarts. klassiska är porslin, glas, tegel, eldfasta material. topp

keton innehåller gruppen R-CO-R' (jämför aldehyd med R-CO-H).



Det systematiska namnet slutar på -on.
Exempel: aceton, där R = R' = metyl, alltså dimetylketon. topp

kloramin NH₂Cl är inte detsamma som det organiska kloramin som användes som bakteriedödande medel.

kolhydrater är som namnet antyder uppbyggda av kol och väte, men begreppet avser i synnerhet de kedjor av varierande sammansättning och egenskaper som utgör sockerarterna se alkohol.

koncentration mängd substans (antal moler ) per volymsenhet (vanligen liter = kubikdecimeter). Anges som ett mätetal inom hakparanteser [ ]. Exempel: [0,1] betecknar en halt av 0,1 mol per liter.
Det mest rationella sättet att uttrycka sammansättningen av en fas görs med molbråk. topp

lut är ett trivialnamn på en vattenlösning av NaOH (natriumhydroxid), en mycket stark bas. topp

löslighetsprodukten är ett uttryck för jonjämvikten hos ett salt i lösning, ofta vatten. Vanligen anges pKs d.v.s. negativa logaritmen för storheten. Approximeras ofta från aktivitet till koncentration.
Exempel: För saltet AB₂ i jämvikten AB₂ = A²⁺ + 2B^- gäller att [A][B]²=K.

log[A] + 2log[B] = logK
Om [A²⁺] = 0,1 så är [B^-] = 2*0,1 och
K=0,1 * 2 * 0,1 = 0,002.
Log 0,002 = -2,7 och pKs = 2,7.

Några värden på pKs vid NTP:

met- et- pro- but- pen- hex- hept- okt- non- dek-
Prefix avseende antalet kolatomer (1, 2 etc) i en kedja.
Exempel: för alkanerna gäller namnen metan, etan, propan, butan, pentan, hexan, heptan, oktan, nonan, dekan; en sådan serie av liknande substanser kallas homolog. topp

metoxi- avser CH3O-grupp topp

metyl- etyl- propyl- butyl- pentyl-(även amyl-) hexyl- heptyl- oktyl- nonyl- dekyl-
Prefix avseende en funktionell grupp med respektive 1,2,3.. stycken kolatomer. Alltså: metyl- betecknar , etyl- betecknar etc.
Exempel: etylacetat topp

mässing fast lösning (legering) av koppar och zink (jämför brons som är Cu och Sn) topp

mättad lösning innehåller maximalt möjlig mängd (koncentration) av ett ämne vid ifrågavarande tryck och temperatur.

mol så många gram av ett ämne som formelvikten anger.
Formel: antal moler = gram/formelvikten
Exempel: hur många moler är 0,1 gram oktan ?
C har atomvikten 12 och H har atomvikten 1, totala formelvikten är 8 x 12 + (18 x 1) = 114.
Svar: Antal moler är 0,1 /114 = 0,000877 topp
Exempel: hur många gram (hur mycket väger) 3 moler syrgas (formel O₂)
gram=formelvikt x moler
Formelvikten är 2 X 16 = 32
Svar: vikten är 32 x 3 = 96 gram

molbråk används för att rationellt uttrycka sammansättningen av en fas (legering, joner i lösningsjämvikt t.ex.).
Molbråket för en viss beståndsdel (x) är antal moler av ämnet (n) multiplicerat med summan av alla övriga ämnens mol dividerat med samtliga ämnens antal moler:

x_m = n_m/(n₁ + n₂ + ...).

där 1, 2, 3 o.s.v. betecknar olika beståndsdelar. Härav följer att summan av alla molbråk i fasen är 1 (ett). Om molbråket multipliceras med hundra får vi molprocent.
Exempel: en legering består av 23 molprocent av ett ämne. Resten av beståndsdelarna är då 77 molprocent och molbråken är 0,23 respektive 0,77. Molbråken för de ingående ämnena är tillsammans 0,23 + 0,77 = 1. När det gäller gaser i en blandning användes partialtryck, se Daltons lag. OK?

n- avser "normal"-formen av ett ämne som även har andra varianter. Exempel: se iso (n-butan och isobutan). topp

nitrat nitratjon NO₃^-. Salpetersyrans (HNO₃) salt.

nitrit nitritjon NO₂^-. Salpetersyrlighetens (HNO₂) salt. Kan frigöras som nerbrytningsprodukt i naturen om pH är tillräckligt högt men bryts normalt ner av bakterier.

nitro- avser grupper av NO₂. topp

nitroglycerin trivialnamn för glyceryltrinitrat, en ester mellan glycerol och salpetersyra. Formel C₃H₅(NO₂)₃

Ett kraftigt sprängämne i vätskefas som Alfred Nobel lyckades kontrollera till fast fas (dynamit m.m.). Upptäckten av det oerhört viktiga ämnet gjordes av italienaren Ascanio Sobrero 1847 (flera kemister var inne på samma spår vid den tiden) vilket senare ledde till en del processande ända in på 1900-talet. S. var emellertid inte i första hand intresserad av nitroglycerin som sprängämne något som Nobel tidigt insåg var det väsentliga.

nitril inom organiska kemin samma som cyanid. topp

NTP = normalt tryck och temperatur. Avser definierad temperatur (typ 20 grader celsius) och ett definierat tryck. Exempel: Vatten är som vi alla vet en vätska vid NTP. Om vi däremot sänker temperaturen fryser det till is, men det är samma ämne som har ändrat fas. topp

oktan rak kolkedja topp

oktantal är procenthalten oktan i en tänkt blandning av oktan och heptan. Oktantalet 100 innebär samma goda egenskaper som hos ren oktan. I förbränningsmotorer har heptan egenskapen att ofta explodera redan vid kompressionen (före tändning med gnista) vilket tydligt hörs som en knackning i motorn. Genom att mäta antalet knackningar per tidsenhet i en speciell (enkel) motor kan oktantalet fastställas. Oktantalet kan höjas över 100% genom tillsatser. topp

olefin (trivialnamn för alken) rak kolkedja med dubbelbindning(ar). Systematiskt namn slutar på -en. Namnet från oleum (olja)och fiant (göra) då man observerat att oljelika ämnen lätt gick att framställa.
Exempel: etylen, propylen. topp

omättad - mättad avser kolkedjor med respektive utan dubbelbindning(ar). topp

osmos vissa små molekyler kan passera, medan större inte kan genom en halvgenomsläpplig hinna. Systemet strävar efter jämvikt vilket i naturen sker på många olika sätt, särskilt cellväggar är osmotiskt semipermeabla dvs halvgenomsläppliga. Exempel: lägger man blåbär i vatten kommer vatten att tränga in i bäret (cellen) och de sväller, tillför man socker i vattnet kommer vatten att tränga ut genom hinnan för att sträva mot lösningsjämvikt och bären krymper.

paraffiner gammalt namn för alkaner. Från Lat. parum föga och affinis benägen. topp

p operatortecken för negativ Briggslogaritm. Användes för koncentrationer och konstanter, som ofta har små värden och varierar inom vida gränser.
Exempel: koncentrationen för ett jonslag A i en lösning är 0,00001. Log(0,00001) = -5 och -log = 5. Alltså är pA = 5.
Exempel: En jämviktskonstant k har värdet 0,0000006.
pk = 6,22
Exempel: Vätejonkoncentrationen i en stark syra är 3,47 mol per liter (kubikdecimeter). pH = -0,54   topp

Periodiska systemet Det finns massor på internet här en rätt bra. Ska du läsa kemi på universitetsnivå: lär in det utantill, det kommer definitivt att löna sig.
topp

permeabel genomsläpplig

Ph- förkortning för fenylradikalen fenyl- (från eng. phenyl), förväxla inte med pH.
topp

pH Negativa 10-logaritmen för vätejonaktiviteten i en jämviktssituation. Aktiviteten approximeras ofta till koncentrationen, förväxla inte med Ph.
Exempel: en lösning med vätejon- (proton-) koncentrationen 0,00000001 mol/liter har pH = 8.
pH kan enkelt och noga mätas med redoxmetoder, men även genom det faktum att många svaga syror har olika färg som syra resp. bas (pH-indikator). Genom att dränka in och torka papper med olika indikatorer, kan man direkt se färgförändringar när pappret doppas i en lösning. Se även operator p.
topp

pK motsvarar det pH som en svag syra eller bas får i en vattenlösning. Man brukar ange subindex för syra resp. bas pK_a, pK_b. topp

pyridin heterocyklisk ringförening med en kväveatom i ringen. I förhållande till kväveatomen benämnes efterföljande positioner medsols alfa, beta och gamma vilket skrivs med grekiska bokstäver ( ). topp

proton laddad väteatom i lösning dvs en vätejon, skrivs H⁺. Vätejonaktiviteten är en lösnings surhetsgrad, ofta approximerat till vätekoncentration.
topp

Protein äggviteämnen, stora molekyler

R Beteckning för en radikal. Kan stå för nästan vilken funktionell grupp eller formeldel som helst.
Exempel: R - O - R´ betecknar en eter som på ömse sidor kring syreatomen har olika funktionella grupper. topp

redoxpar avser en jämviktsituation där ena ledet är redformen (" red och ensam") och andra ledet oxformen med n stycken elektroner. Alla redoxpar i sin tur arbetar parvis, så att samtidigt något reduceras (upptar elektroner) och något annar oxideras (avger elektroner). Se utförligare kommentar om redoxprocesser.

salmiak ammoniumklorid NH₄Cl. Har förmågan att med metalloxider ge flyktiga klorider. Ytskikt av oxider kan därmed avlägsnas, vilket får metallen att lätt legera sig med t.ex. tenn vid lödning (lödmedel). topp

Salt(er) Substanser vars delar till större delen är förenade med jonbindning d.v.s. är uppbyggda av joner (laddade partiklar). Den negativt laddade delen har ofta systematiska ändelserna -at eller -id. Exempel: natriumcitrat, kaliumjodid. topp

släckt kalk kalciumhydroxid Ca(OH)₂. Kan framställas genom att bränna kalksten vid 1000 grader till calciumoxid (bränd kalk) som sedan vid tillsats av vatten under värmeutveckling ger hydroxiden. Se kalk.
CaO + H₂O = Ca(OH)₂ topp

socker

soda natriumkarbonat NaCO₃. Ett lättlösligt karbonat.
topp

stereo ofta stereoisomer (grek. isos lika och mero del) avser molekyler med tredimensionellt osymmetrisk uppbyggnad. När man betraktar en sådan förening tänkes grupper befinna sig på antingen den här (cis- ) eller motsatta (trans-) sidan. topp

syra är en substans som kan avge protoner (vätejoner). Motsats bas som kan uppta vätejoner; varje reaktion med en syra är en reaktion som omfattar ett par av ämnen, ett syra-baspar vilket ingår i en jämviktssituation. Styrkan hos en syra (koncentrationen av vätejoner) kan anges med dess dissociationskonstant k eller pK vilket är negativa 10-logaritmen för denna konstant. Exempel: klorvätesyra (saltsyra) HCl är en stark syra som lätt avger vätejonen; ättiksyra HAc som är en svagare syra med pK cirka 4,7
topp

stark syra är en syra som mycket lätt avger en proton. De tre viktigaste är klorvätesyra (saltsyra eng. hydrochloric acid) HCl, svavelsyra H₂SO₄ (eng. sulfuric acid) och salpetersyra HNO₃ (eng. nitric acid). På motsvarande sätt är en stark bas något som mycket lätt avger sin OH-grupp, t.ex. KOH (kaliumhydroxid) eller NaOH (natriumhydroxid, lut).
topp

stärkelse

stark bas är något som mycket lätt avger en OH-grupp (hydroxyljon OH^-) t.ex. KOH (kaliumhydroxid) eller NaOH (natriumhydroxid, lut). topp

system. Ett område som vi tänker oss (diskuterar), vare sig det är inneslutet i något kärl eller inte. Systemet har egenskaper vilka vi delar in i tillfälliga, yttre (massa, volym, temperatur, laddning) och väsentliga, inre (täthet, molvolym). De väsentliga egenskaperna utmärks av att de är oberoende av mängden substans. topp

systematiskt namn se trivialnamn. Namn som erhålles genom någon regel.

tensider är (stora) molekyler som i ena ändan förenar sig med vatten och i en annan ända förenar sig med t.ex. fett. Feta smutspartiklar kan därmed omges med så många tensidmolekyler att de håller sig svävande i en vätska och därmed kan sköljas bort. Till tvättprocedurerna hör även sådant som blekning. topp

tillfällig (yttre) kallas en egenskap som är beroende av mängd hos en substans. Exempel: massa, värmeinnehåll, yta, volym, laddning topp

tio avser substanser som innehåller svavel (inte siffran tio vilket anges med prefixet deka-).
Exempel: tiocyanat är salter av tiocyansyra. topp

trivial avser begrepp (trivialnamn) som används inom handel och i allmänt bruk till skillnad från systematiska namn som härleds ur substansen själv och dess sammansättning. Exempel: systematiskt namn dimetylketon, trivialnamn aceton. Jämför empiriskt namn. topp

tvål är natrium- eller kaliumsalter av fettsyror, i första hand avses syror med stora molekyler vilka fungerar som tensider. Särskilt ur ester mellan glycerol och stormolekylära fettsyror. Genom förtvålning kan man åter erhålla glycerol och fettsyresalt.
topp

tetra Avser talet 4.
Exempel: tetrabrometan har fyra bromidradikaler förenade i en dubbel, mättad kolkedja. topp

vatten , är ett ämne som är fundamentalt för allt liv och med vissa mycket speciella egenskaper. Vatten är en dipol. Reaktioner som avlägsnar vatten är viktiga, jmfr anhydrid. Vatten kan avlägsnas genom kokning, smältning eller genom reaktion med något vattenupptagande, se absolut. UTVECKLAS! topp

vitt guld är guld Au, legerat med framförallt nickel Ni.

-värme. Alla ord med suffixet -värme avser den värmeförändring och då i synnerhet den värme som avges vid en kemisk reaktion.
Exempel: bildningsvärme, förbränningsvärme, reaktionsvärme, smältvärme, kristallisationsvärme.
topp

värmeinnehåll (=entalpi). Symbol H. En viktig del av energiinnehållet i ett system. Vi kan inte mäta värmeinnehållet (entalpin) direkt, men väl förändringar (delta H) som äger rum vid reaktioner. Liknelse: Det vore svårt att exakt mäta antalet vattendroppar i ett fyllt badkar, möjligen skulle vi dock kunna mäta hur många droppar som krävs för att få det att svämma över. Entalpiförändringar anges i Joule eller kilojoule (kJ) och molentalpi som Joule/mol. Det gäller att vara noga med tecknet när man räknar med dessa storheter. Entalpiförändringar för en process är skillnaden i värmeenergi mellan slut- och startsubstanserna d.v.s. slutenergin minus startenergin. För exoterma reaktioner (som avger värme) är därför energiinnehållet efter reaktionen mindre än före reaktionen och skillnaden således negativ. Ibland ser man värmeförändringen skrivet som ett tal i en formel t.ex. A -> B + 12 kJ, man menar då att -12kJ hos processen då ju bildas B samt 12 kJ värmeenergi vilket allts å avgår från systemet. När man skriver 57 KJ + A -> B menar man att. .topp

väsentlig (inre) kallas en egenskap som är oberoende av mängden hos en substans. De väsentliga egenskaperna är de vi avser, när vi talar om ett ämnes egenskaper. Exempel: densitet, molvikt, molvolym, topp

väteperoxid (äldre trivialnamn vätesuperoxid) H₂O₂, kraftigt oxidationsmedel med hög redoxpotential

2H₂O = H₂O₂ + 2H⁺ + 2e^-     e⁰ = 1,77 V

vilket innebär att reaktionen med de flesta redoxpar (med lägre redoxpotential) går åt vänster. topp

vinyl- trivialnamn för etenyl- dvs radikal (funktionell grupp) med 2 kol och en dubbelbindning ,
Exempel: vinylalkohol, vinyleter, vinylpolymerer. topp

vitaminer (en biokatalysator) livsavgörande ämnen

xylen bensenring med två metylgrupper i orto-, meta- eller paraposition. topp

xylokain (kloriden kallas lidokain), -dietylamino-2,6-dimetylacetanilid. Ett lokalbedövningsmedel ("tandläkarspruta") framtaget av svenska forskare vid Stockholms Universitet på 1940-talet. topp

-yl Suffix avseende en klassbildande funktionell grupp.
Exempel: metyl-, acetyl-, bensyl- topp

ättiksyra, HAc, CH₃COOH (lat. acidum aceticum). Den sista H-atomen i formeln avges tämligen lätt och därmed är ämnet en syra med pk = 4,76. Resten av molekylen kan då bilda salter, acetater. HAc bildas bl.a. när etanol oxideras. Används utspädd (ättika fr. vinäger) som krydda (bordsättika c:a 3%) eller konserveringsmedel. Koncentrerad HAc (98 - 100%) stelnar redan vid under 16 grader och benämnes isättika. Ättika är den syrliga beståndsdelen i bl.a. dillsås (svensk husmanskost).
topp

ättiksyraanhydrid (acetic anhydride) (CH₃CO)₂O se anhydrid.

idealt tillstånd (gas, lösning, utspädd lösning). I ett system med flera komponenter i samma fas (t.ex. joner i vattenlösning) påverkas egenskaperna (t.ex. volym, densitet, värmeegenskaper) även av hur de enskilda komponenterna är uppbyggda och påverkar varandra (t.ex. genom sin storlek, form, laddning). Exempel (gas): Antag att vi har en gasblandning av gaserna Gus och Gos i ett system. Om vi tänker oss dessa gasatomer eller molekyler som punkter utan volym och att inga krafter verkar mellan dessa punkter, har vi en ideal gas. Vid låga tryck kommer en verklig gas nära detta tillstånd, men om vi pressar ihop systemet, d.v.s. ökar trycket, kommer de enskilda partiklarna Gus och Gos att mer och mer närma och påverka varandra och lämnar därmed idealtillståndet. Exempel (lösning): Antag att vi har ett ämne M som är löst i vatten. Följande slag av påverkan mellan molekylerna förekommer då: M-vatten, vatten-vatten och M-M. Om vi tänker oss dessa tre krafter exakt lika starka har vi en ideal lösning. I en utspädd lösning är förstås kraften M-M mellan M-partiklarna försumbar gentemot de övriga krafterna (vatten-vatten och M-vatten) och en sådan lösning brukar kallas ideal utspädd lösning. topp