Jammaren XXX är en kurs i jamning som inleddes HT 2004 i Studentorkestern Kårsdraget i Stockholm. Här kommer ackord och ljudande exempel på Royal Garden blues. Målet är att en hel orkester ska kunna klämma fram den utan noter.

Ö = övning.

sidtopp 

Var snäll och KAN spela tonerna i ackorden C7 F F7 Bb Eb och Eb7!

sidtopp  

 

Här ackorden på Royal Garden. Eftersom jag in i det sista ämnar minimera notskrivning, kommer jag eller någon annan att muntligen eller med hjälp av någon orkesterinspelning lära ut melodierna och de vanligaste arrvarianterna på denna klassiska tradjazzlåt.

ljudande exempel, piano, något långsamt	Royal Garden Blues (Spencer Williams)
Intro	|| F C7 | % | % | C7 ||	2 slag F och 2 slag C7 i varje takt i början.
A	||:F C7 | % | % | F7 | Bb | % | % | % | C7 | % | F | % :||	F-blues, kan vi redan, se JAMMAREN 002. Men här första takterna delade liksom i introt. Bb-takterna fortsätter hela 4 takter.
B	||: F | % | % | F7 | Bb | % | F | % | C7 | % | F | % :||	Också F-blues men de första fyra takterna med solobreak. Detta brukar man markera genom att stryka under ackorden. Breaken är uppdelade på tre olika instrument, vanligen tp, kl och trombon. Särskilt i det tredje breaket är det synnerligen lämligt att improvisera.
Övergång	|| F7 | % | % | % ||	Här betonas i första hand första slaget i varje takt. Detta är dominanten till be och inte en färgton i F, vi har således bytt tonart.
C	|| Bb | % | % | Bb7 | Eb | % | Bb | G7 | C7 | F7 | Bb | % ||	be-blues alltså (notera att funktionerna är exakt som i vår första F-blues). Detta är det tema som är aktuellt för solospelande eller i varje fall mycket improvisation. Be-blues med nedgång. (Observera att banjon INTE betonar några slag - ringing banjo, idealet!)

Royal Garden finns inspelad i ett otal varianter sedan den komponerades på 1920-talet. Gör vid tillfälle lite surfning på "Royal Garden Blues" och begränsa er till svenska sidor så får ni en hum om vad som finns. Man finner att den är inspelad av PQ (Promenadorquestret) och att den spelas av Humpsvakar i H-fors. Bland mycket annat.

Men HJÄÄLP! Här har ett helt nytt ackord smugit sig in: G7. Det är en vanlig funktion i tradjazzvärlden. Vi kallar det nedgångsackordet. (I den klassiska harmoniläran skulle vi kalla det subdominantparallellens dominant, eller hur?..).
Det är nämligen så att man i takten innan kan göra en kromatisk nedgång med ackorden Bb Bb A Ab ner till detta G7.

sidtopp

Lyssna noga på ett chorus med den nedgången och följ med i harmonierna: Bb-blues med nedgång. Någon märker nog att de sista två takterna har lite andra ackord, vi återkommer till det nedan.

G7-ackordet med tonerna g, h, d och f har bara en ton som inte finns i Bb-durskalan nämligen h, ackordets ters. Man bekymrar sig inte mycket om den tonen, många ignorerar den helt, vilket skapar spänning. Andra undviker den. När man ligger på BG-stämmor (BakGrund - BackGround) brukar man dock alltid se till att den kommer med i något instrument.

När man nu har kommit ner på nedgångsackordet G7, fungerar det som dominant till nästa ackord C7 och detta kommer i sin tur att vara dominant och leda till F7 som ju är dominanten till tonartens grundackord Bb. Den där sekvensen C7- F7 - Bb är vanlig och speciell. Det är nämligen ackord byggda på durskalans (be-dur) andra och femte toner. Av den anledningen kallar man en sådan progression II-V-I (två-fem-ett). Lägg också märke till att grundtonerna ligger på kvintavstånd (G-C-F-Bb), vilket ger en klar upplevelse av nånting som föses framåt i låten.
Ö.: (Vilka ackord skulle det bli om man spelar en nedgång i F-dur?)

Här kommer två klingande exempel på hela Royal Garden Blues att lyssna och spela till, en långsam och en i normaltempol:

Royal Garden 138 bpm MP3 1,07 MB (följ med i ackorden!)
Royal Garden 170 bpm MP3 0,78 MB

Banjo, piano, elbas.

Följ med i ackorden! Den uppmärksamma lyssnaren märker genast en avvikelse i de två sista takterna i slutchoruset.
Ö.: (Kan du lista ut vilka ackord som spelas i de 2 sista takterna?)
Ö.: (När du har fått ett hum om melodierna, ska du försöka spela med i exemplet, improvisera gärna särskilt i slutchoruset).

 sidtopp 

 

Jaha, subdominant vad är nu det? Jo, det är ett funktionsbegrepp liksom tonika och dominant. I F-bluesen ovan är Bb subdominant och i Bb-bluesen är Eb subdominant (sub = under - grundtonen ligger ett diatoniskt tonsteg under dominanten.). Ur allmän jamspelsynpunkt är det intressant att veta att om man ligger på tonikans grundton så kan man bara ligga kvar där när subdominanten kommer. Subdominantens kvint och tonikans grundton är nämligen samma ton. Det är en av de grejer som är särskilt sköna vid bluesspelande.

.

 sidtopp 

 

 sidtopp 

 

Det blir mycket teori det här. Var snäll och fördjupa sig inte i den. När du har begripit vad det handlar om är det dock till hjälp. Det viktigaste är att du noga lyssnar till ljudexemplen och förhoppningsvis hör vad som händer. Att höra, och att lyssna till vad de andra gör i bandet (även ackorden) är fundamentalt i jammarvärlden.

Försök att lära er melodierna genom att sjunga med i de ljudande exemplen: Introduktionen, tema A, tema B, övergången och slutchoruset. När man tycker sig ha en uppfattning om hur det låter ska man väl lämpligen klämma fram det på musikinstrumentet också. På gehör, utan noter - det var så jazzen uppkom, när man utantill började spela marschlåtar och annat som hördes i det glada New Orleans i slutet av 1800-talet. En av dessa musikanter, kornettisten Nick LaRocka (1889 - 1961), bildade senare Original Dixieland Jazz Band (ODJB) som 1917 kom att göra den första grammofoninspelningen av jazz - raskt marscherat!

När du sedan har ett hum om melodierna är det bara att starta den kompletta kompversionen slow eller normaltempo 170 och försöka spela eller sjunga med så gott det går. Observera att det är repriser på teman A och B. Vem vet, kanske någon lyckas spela med lite här och var, grattis i så fall! Kolla med era, som ni möjligen uppfattar som, duktigare kompisar.