Vi lägger här till några toner som är mycket användbara vid jamspelning - nämligen ledtonen till ackordens durters.

sidtopp 

Vi hoppas att du nu klarar att klämma fram en liten improvisation med hjälp av fyra toner i någon durtonart. Nämligen tonerna 1, 3, 5 och 6 (grundton, stora tersen, rena kvinten och stora sexten), se jammaren 005.

sidtopp  

 

Här kommer samma komposition (JAM01) med ett litet men viktigt tillägg. Varje gång tonartens stora ters dyker upp (utom i upptakten) har jag stoppat in ledtonen underifrån:

Här visas endast den första frasen. Lyssna på hur det låter när vi spelar den över alla tre ackorden i en enkel F-blues. Tempot är satt lite långsammare så att du ska hinna med att lyssna.

Man kan strängt taget lägga in ledtoner underfrån till alla durackordets toner (och f.ö. till alla ackordstoner överhuvudtaget). Ledtonen upp till grundtonen är trivial, men ett halvtonsteg underifrån till rena kvinten är effektivt och hörs på inspelningar redan på 1920-talet.

Nu kommer det märkliga. Dessa ledtoner kan göras till självständiga toner. Om man skippar den ton de antas ska leda till och i stället hoppar till någon annan ton, har vi fått fram en av de "blåa" toner som blev så populära och typiska i bluesmusik förmodligen redan i slutet på 1800-talet. Här ett exempel med samma komp som tidigare :

Det spelar föga roll här hur man stavar den blåa tonen (med stavning menas alltså till exempel om en viss ton skrivs sänkt med betecken eller höjd med korstecken). Särskilt i vårt tempererade tonsystem kan man betrakta en överstigande sekund som helt ekvivalent med en förminskad ters. Blå ton är som så ofta en feltolkning av det amerikanska ordet "blue" som väl snarare betyder nostalgisk eller vemodig. Alla tidigare blueskompositioner handlar om olycklig kärlek eller andra sorgesamma besvärligheter.

Ö.: (Gör samma sak i en annan tonart, i första hand i Be-dur).

 sidtopp 

 

Nu har vi redan en färglåda med fem kraftfulla element (tonerna 1, -3, 3, 5 och 6) som vi kan skapa mycket jammusik med. Precis som när det gäller all annan konst, blir det mer och mer konstnären själv (Du!) som har ansvaret för resultatet. Alla kan lära sig. Tänk rytmiskt, härma gärna klarinettens frasering i exemplen, de är ganska typiska för den vuxna jammarmusiken i dag. Tänk återhållsamt! Inte för mycket toner, det svänger när du har paus, om kompet svänger. Sitt hemma och konstruera fraser, öva och öva. Du börjar bli en jammare! Spela på gehör andra melodier som kan komma för dig, enkla barnvisor, vad som helst bara du gör något! Är du banjoist - behärska slagtekniken och se till att du kan spela rakt, svängigt utan minsta betoning (The Ringing Banjo). Trummorna sköter alla betoningar, pianot lägger ackordklanger. MEN... oj, oj.., variationsmöjligheterna är OÄNDLIGT många. Testa, pröva olika sätt, sök behärska ditt instrument!

 sidtopp 

 sidtopp 

 

Det är ganska lite prat här. Detta innebär troligen att det borde vara desto mer övning för dig som är jammarelev. Du bestämmer själv hur mycket tid du vill offra. Försök om möjligt att spela tillsammans med andra, varför inte bilda en liten lagom orkester med något lämpligt och trevligt namn?