Denna sida är som synes under utarbetande.
Nu ska jag prata om lite skalor. Äntligen. Hur man enkelt använder en durskala och den kromatiska skalan. Om du inte vet vad en kromatisk skala är så får du väl slå upp det i någon elementär lärobok i musik..

sidtopp 

Ja, det är ju mycket redan. Strängt taget kan man väl hoppa in och läsa lite här och var. Men viktigast är att spela på gehör. Utan noter, i klingande tonarter (som det klingar när du spelar tonerna på ett piano), och helst med andra. Och rytmiskt - svängigt!!

sidtopp  

 

Durskala, bluesskalor.

Lär dig spela den vanliga durskalan över hela ditt instrumentregister. Och lär dig i åtminstone de tonarter du vill kunna spela i (i exemplet nedan kör vi i klingande F-dur). Rörblåsare ska förstås särskilt träna sekvenser upp och ner av ackordens toner (arpeggion), det finns knappast några gränser där för vad man kan öva på.

Bluesskalor.
Man kan skapa skalor där man har stoppat in en del blåa toner. Sedan kan man använda dessa skalor för att få det hela att låta lite mera "bluesigt" eller jazzigt. Men var försiktig, det är lätt att missbruka, och kan lätt låta tillgjort och banalt om man använder det för mycket.

 sidtopp 

 

Skaffa dej din egen lilla uppsättning toner som du gillar att ta fram över vissa ackord. Men kom ihåg att det också hela tiden är omväxling som gäller.

Nu är det så att alla toner passar över dominantackordet. Alltså i F-dur kan man spela skalor eller skalsnuttar på precis varenda ton i F-durskalan över ett C7. Inte nog med det - man kan saklöst spela kromatiska gångar också, alla toner alltså! Man kan till och med använda alla dessa toner över sekvensen dm - C7, alltså tonartens toner II och V, därav den populära benämningen II-V-I (två-fem-ett, se avsnittet om kvintcirkeln i JAMMAREN 008) eftersom ju ett dominantackort (V-ackordet) med fördel så småningom lämpligen utmynnar i I-ackordet d.v.s. ett F-dur ackord i denna tonart (tonikan). (motsvarande sekvens i till exempel ess dur skulle vara ackorden fm - Bb7 - Eb o.s.v).

Här kommer nu ett mekaniskt, men klingande exempel över dessa ackord (dominantseptim + tonika) :

||: C7 | % | % | % | % | % | F | % :||

Detta låter väl egentligen inte riktigt klokt, dels för att det med syntetiserade instrument låter så mekaniskt, och dels för att det inte är en levande, varm jamsituation där man bedriver ett gehörsmässigt samspel med andra jammare inkluderande den trivsamma återkoppling man får i stundens ingivelse.

Men - ändå. Räkna noga takterna så att du håller reda på var du är, när ackorden byter, när reprisen kommer. Och - bli inspirerad; i djupet av ditt hjärta anar du - det här kan jag lära mej, det här ska jag lära mej, det här kommer jag att lära mej...

I de första 8 takterna använder klarinetten bara F-durskalans toner, i de följande 8 takterna (reprisen) också med några kromatiska inslag. Varje gång tonikan kommer ( F-durackordet) ligger solisten på durtersen, alltså ett klingande A. Det är alltid väldigt tydligt (men nästan barnsligt, kanske) att använda durtersen i durackord.

Spela många gånger tills du uppfattar varenda ton, försök sedan att spela melodisnuttar på ditt eget instrument, använd gärna exemplet som komp, det gör ingenting om du kolliderar ibland - så skapas musik...!

När du ser ett Eb7 ska du alltså spela - vaddå.... jo en assdurskala (med inslag av kromatik om du tycker det).

Nu är detta med skalspel ett tämligen andefattigt - men fungerande - sätt att skapa musik på. Hela tiden gäller den rytmiska biten. Även om du bara använder en enda ton, se till att det svänger. Eller som jag tidigare sagt: om det svänger om kompet.. OM det svänger om kompet (vilket det SKA) så svänger det om dig när du tar en (liten) paus. Om du tar paus ett helt chorus kanske det är bäst att du nöjer dig med att bara lyssna.

 

 sidtopp 

Vi får se....

 sidtopp 

 

  Fråga: Vilken durskala är lämpligast över a) sekvensen dm-G7? b) be-moll-ess-sju?
(Svar i nästa nummer).