Oxelösund                                                                        NÄSTA

Det kan ha varit här som Niagara helt slarvigt fastnade mjukt i någon lerbank och måste dras av grundet med långt rep i land. Hälften av alla i besättningen i land och resten ombord.

Någon räckte mig två rep som skulle skarvas och jag gjorde snabbt ett skotstek. Det kändes rätt pirrigt när vi började slita och dra, skulle knopen hålla, var det tillräckligt med mitt enkla skotstek som jag lärde mig någon av de första dagarna?

Åååå hej! Så ramlade samtliga baklänges huller om buller, och jag förstod att min sista stund obevekligen var kommen.

Förutom att jag förstås skulle utstå den obehagliga bestraffningen att tvingas hoppa överbord, var jag fullt beredd på att lämna hela seglingen och scoutkåren och sluta med allt vad denna verksamhet hette för resten av livet.

Linan halades in under åtskilliga sarkastiska kommentarer, men när vi kom till skarven visade det sig att knopen hållit men repet gått av några decimeter från knopen. Jag blev lätt hjälteförklarad och kände en stor och varm stolthet över allt beröm som nu i stället strömmade över mig.