SJÖSCOUTSEGLING MED NIAGARA INLEDNING

Detta är vad en tolvåring minns från denna pregnanta sjöscoutsegling. Jag
gjorde inga anteckningar på den tiden. Vi förde emellertid under seglingen rutinmässigt en utförlig loggbok, som nu är försvunnen. Kanske ligger den på någon vind, i någon källarskrubb eller är slängd, det vore en dröm att återfinna detta dokument.

// Thom Bergh

Vintern 1948 - 49 när jag nyss fyllt tolv år började jag i sjöscouterna. Det blev Stockholms Sjöscoutkår som låg i nuvarande (år 2010) ABF-huset med ingång från Kammakargatan mitt emot Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm. Vid denna tid hette kårchefen Artur Neveling.

Vi hade samlingar en gång i veckan och uppmuntrades dessutom att ordna enskilda patrullmöten hemma hos varandra. Min patrull hette Havsörnen, någon annan hette Grisslan, det var alltså sjöfåglar som gällde.

Havsörnen sammanträdde hemma hos medlemmarna som väl bjöds på någon liten förtäring av respektive moder typ mjölk och smörgås. Jag bodde på Styrmansgatan, någon annan bodde på Essingen. Det mesta jag minns från dessa möten var att vi berättade fräcka historier och tankar ur aldrig sinande källor. Allt hade ju med sex att göra när man var i 12-årsåldern och allt var i högsta grad hemligstämpat för alla vuxna. Men nåja, allt omväxlades med lite knopslagning och vad som kom för oss, kanske hade vi nån studielitteratur om scouting att bläddra i.

Hela vintern talades det om en kommande segling med kårens fartyg Niagara. Många hade varit med förr och kunde berätta historier om arbetet ombord. Man fick höra om det hårda arbetet med att putsa saltvattenbestänkt mässing, ständig svabbning av däcket och annat.

På vintern gjordes ett antal hajker. Man fick utföra aktiviteter ofta som tävlingar mot andra patruller, sedan övernattning på olika ställen, kanske en liten stuga, någon gång i tält (och alltid detta fnitter och historieberättande). Det var vinter och aldrig glömmer man lukten av grillad korv och oset från lägereldar. Under en hajk skulle vi kämpa mot andra patruller genom att erövra en banderoll de hade runt ena armen, vi hade tunna banderoller fästa med säkerhetsnålar, en annan patrull hade starkt sydda banderoller i kraftigt tyg. Vi förlorade våra på några sekunder, poff...

Jag fick följa med mamma några gånger till Scoutboden som låg i hörnan av Sveavägen och Odengatan och blev väl utrustad med uniform, halsduk, mössa och så småningom regnkläder. Jag fick en stor gul oljerock med tillhörande sydväst.

Dessutom fick jag en riktig sjömanskniv med pryl, det var en rejäl sak att ha i bältet som jag hade stor nytta av i många år innan den slutligen försvann i samband med någon flytt.